Idag var första gången på flera månader som jag tog upp systemkameran (förutom den där gången för en månad sen då batteriet dog efter ca 12 bilder). Ljuste som föll in från köksfönstret var så vackert och perfekt att jag inte kunde låta bli.
Det känns bra, att ha fått fota lite. Kanske känslan börjar komma tillbaka igen? Hoppas. För utan den där känslan blir det inga bra foton.

Sitter och leker lite i photoshop. Prövar mig fram och kollar vad olika verktyg gör. Brukar ju inte redigera så mycket, dels för att jag inte kan så värst mycket och dels för att jag inte tycker att det brukar behövas.

Men det kul! Dessutom VILL jag kunna.
Kan man så kan man ju använda sig mer utav det, för det finns sjukt coola grejjer som andra gör och jag sitter bara och pluttar med läppen för jag har ingen anning om Hur man bär sig åt.

Men nu har jag iaf suttit och lekt fram en sjukt redigerad bild på mig själv. Första gången så hacka inte allt för mycket på mig.

Evelina, plast delux.

Nu är huset färdigt! Tog ett tag och ändrades hit och dit. Provspelade det för att se så saker och ting funkade. Sen in och ändra lite till och nu: Färdigt!

Har kommit på att jag tycker att det är ganska avslappnande att bygga sims hus. Plus att det är kul ju. Dessutom får jag använda min kreativitet. Som på andra plan har... låste sig eller tagit semester eller vad den nu gjort.

Hoppas på att den snart ska komma tillbaka till mig igen. Så jag kan fota massor, för det är ju kul. Men just nu är det bara stopp. Tyvärr.

Tills nåt händer på det planet så kan jag ju visa er vad jag håller på med i The sims 3.

Blev en anning lyxigare och "modernare" denna gången. OSB. Inte färdigt än!

Tänkte att eftersom det ju faktiskt är nytt år nu, nytt decennie tillochmed så börjar jag om från ett igen, med träningen alltså. Skulle egentligen ha mätt mig innan jag åt frukost (en väldigt sen sådan) men så kom svärföräldrarna och överraskade med påhälsning. Så det blev liksom inte riktigt tid att ställa sig och mätta sig i bara underkläder och så när de var här, haha.
Får försöka komma upp en kvart tidigare imorgon bitti (good luck) och mätta mig då istället.

Jag har, innan denna veckan, haft uppehåll med tränningen på drygt 3 veckor tror jag, dessutom har jag ju inte precis ätit super bra under jul-nyår. Har blivit alldeles för mycket godis och läsk. Jag som faktiskt varit skit duktig med det. Men nu är det tillbaka till duktigheterna igen! Bara sötsaker på fre-lör. Mindre skräpmat osv.

Var och gymade med syrran i måndag, det kändes att det var längesen när man stod där på crosstrainern och kämpade. Men sen på styrkemaskinerna blev jag positivt överraskad. Jag tog mer vikt i alla! Så gött! Speciellt en maskin som jag kämpade med på lägsta möjliga vikt förrut, kunde jag ta tre gånger så mycket i! Tog 10 förut, jag kämpade som en blådåre för att orka 10 lyft. Nu kunde jag ta ända upp till 35 i vikt x 10. Så stolt. Skuttade av lycka.

Sen blev det träning igår med. Första gången som jag gymmat själv. Kändes bra och jag är glad att jag faktiskt gick dit själv, det var ju inte så hemskt, haha. Var riktigt skönt tid att tränna på - lördag eftermiddag - inte många som tränade då. Tror jag ökade på vikten ännu mer i vissa maskiner och lyckades pusha mig på crosstrainern i slutet så jag pallade 6 minuter mer än jag tänkt.

Var dock lite jobbigt att cykla hem sen. När man tok trännat hela kroppen, speciellt lår och rumpa. Och kört ut sig på crosstrainern precis innan hemgång. Men jag kämpade på genom snön på mina dåligt pumpade däck på en sträcka som nästan bara bestod av uppförbacke. Antar att det var därför det var så lätt och cykla dit? Haha.
Men jag kom ju hem.

Nu har trännigsvärken precis börjat krypa på mig. Känns framförallt i rygg, bröst och överarmnar. Men det är en skön smärta. En "jag har varit duktigt" smärta.

Så skönt att vara igång igen. Tre veckor var lång tid att ligga på is när man varit så duktigt halva hösten.

Nu ska minst 5 cm bort från midjan, bilringen och rumpan. Sattsar på -6 kg till juni (vill inte ta i för mycket med mina del mål, bättre att sätta upp ett realistiskt mål som jag tror att jag kommer klara av). Även om jag mest mätter mig så vill jag ju att även siffrorna på vågen ska trilla ner.

Jag har tänkt mätta mig varannan vecka (fast det blir nog oftare ändå haha) och uppdatera för er.

Har blivit en hel del Sims 3 spelande nu. Har mina perioder då jag spelar mycket och sen kan det gå flera månader utan att jag rör spelet alls, sen så halkar jag in i det igen.

Det jag tycker är roligast är helt klart att bygga hus. Spelade egentligen med en familj som jag tyckte mycket om. Som fick bo i två av mina finaste hus. Först i det lite mindre sen i det större. Men så fick jag en idé. Som jag var tvungen att göra.

Sagt och gjort.
Mitt lilla "läslus" hus kom till. Sött litet hus med två våningar och ett torn, fyllt med böker. Fröken Fairy Tale fick snällt flytta in. Sitter och spelar henne lite nu.

 

Skulle ni vilja ladda ner huset och simmen till ert spel så kan ni göra det Här. (Ni kan ju kasta ut Fairy om ni inte vill spela med henne.)

The Globe was Pink!

När vi kom till Globen var den rosa, tyckte det var kul att de hade belyst den så. Vi var där ungf 1 timme och 45 min innan konserten skulle börja, 30 min efter att de hade öppnat dörrarna in. Vi kollade in vad som fanns att köpa och blev såklart förtjusta i samma t-shirt. Haha, alltid samma smak! Vi köpte vars en och gick och hängde in våra jackor.

Sen satte vi oss på en pub som de hade inne på Globen, jag fick vissa leg och allt! Haha, skönt att man inte ser uråldrig ut ändå *ler*. De hade riktigt bra musik och man blev riktigt taggad.

Ca 40 min innan konserten skulle börja så kände vi att det är nog dags att hitta vart vi ska gå in, det fanns ju massor av dörrar in till arenan. Ingen av oss hade varit i Globen innan. Sprang runt lite som yra höns utan att hitta rätt och fick ingen bukt på kartorna som var upphängda. Till slut frågade vi i informationen som pekade oss åt det andra hållet än vi varit på, såklart.

Sen började vi typ halvspringa när vi såg hur mycket folk som var på väg åt samma håll, sprang zick-zack och så. Kom innanför dörren och... va!?! Det var ju typ ingan folk runt scenen nere på golvet! Wiiihoo!!!
Vi trodde att vi skulle hamna en bra bit bak eftersom att vi kom så sent. Började halvspringa ner för trapporna för man blev så uppspelt.
Så spände en vakt ögonen i oss och sa "Tjejer inget springande, då får ni gå upp och gå ner igen!". Haha, som om man var en liten småunge. Men det hjälpte ju. Kanske lika bra det, annars hade jag säkert snubblat och trillat ner för alla de där trapporna.

Scenen var formad som ett T med en klump neretill med. Först gick vi till andra sidan men insåg att sidan vi kom från hade mindre folk. Så vi gick tillbaka. Ställde oss vid mitten av scenen alltså längs "gången" mitt mellan huvudet och foten på T:et, om ni förstår?
Vi hade bara vars en person framför oss! Så nice. Det som var ännu bättre var att ingen tryckte, jag trodde man skulle bli klämd som fan eftersom man stod så långt fram men inte. Så skönt. Tror det var för att man stod på en upphöjning, jag och tjejen framför, sen tog den slut vi mina hälar så det var inte riktigt lönt för dem bakom att försöka komma längre fram.

Förbandet var Evermore. Ingen jag hört förr och inte jag kommer lyssna på igen. Inte min typ av musik. De höll på i gott och väl 45 långa minuter... ville bara att de skulle ta slut så Pink kunde komma...


Sagt och gjort en bra stund efter förbandet spelat klart så kunde man höra musik ur högtalarna och Pink sjunga. En film började spelas och efter ett tag kom en dansare och började veva på en vev precis framför mig. Sen öppnades en lucka ur scenen och upp flög Pink!

Så cool entré! Verkligen. Sen var det full gång. Måste säga att varje minut var skit bra! Absolut den bästa konserten jag varit på. Om hon skulle komma till Köpenhamn så kommer jag lätt vara en av de första till att köpa en biljett!

Pink sprang, dansade och hoppade runt i 10 cm klackar och sjöng bättre än på skiva. Måste säga att den tjejen kan vad hon gör och är sjukt underskattad av många. Sån energi.
Det är inte varje dag man ser någon hänga upp och ner och sjunga hur bra som helst.

Scenen var cool med. Med rutchkannor (stavning?) och allt. Hade velat gå upp där och åka och latja runt.

Sen får man väl vara lite nördig och berätta att hon vinkade åt mig med. Inte för att hon lär komma ihåg mig men jag kommer komma ihåg att hon gjorde det. Hon stod och sjöng precis framför mig så jag sträckte ut handen och vinkade (typ knöt och öppnade handen) så tittade hon på mig och gjorde likadant. Det var häftigt.

Hon blandade upptempo med lugnare mer aukostiska moment. Liksom dans och akrobatik. Hennes egna låtar och covers.
Måste säg att jag var nära till tårar när hon sjöng "I don't belive you", och det är inte lätt att få mig till det!

De andra dansarna var med grymma. Har köpt konserten på DVD med för att kunna återuppleva det här hemma och det var verkligen ett bra köp.

Allt var skit bra! Pink lyser verkligen starkt på min himmel nu!

 

Hon avslutade men "Glitter in the air" som är en av mina absoluta favoriter. Hon komm in i en lång svart capé, med en strålkastare på sig och glitter som trillade ner och följde henne. Så himla vackert! Sen åkte hon upp i en lina med några dansare över sig (se två bilder upp) gjorde lite akrobatik och sjöng, åkte ner i scenen där hon kommit upp i början. Kommer upp igen drypande våt, snurrar runt så vattnet skvätter runt henne och glittrar i ljuset.

Vackert.