Tänk att en så naturlig sak. Något som man bara tar förgivet och som bara "finns där" egentligen är så vackert? Alla dessa former och nyanser som man inte ser, om man inte tar sig tid att se.

Själv längtar jag redan efter nästa sommar när jag ser dessa bilderna. Då jag kan springa barfota i gräset igen, känna stråna mellan tårna. Jag älskar att vara barfota i sommargräs! Det är en sån härlig barndoms- och sommarlovskänsla över det.