De senaste dagarna känns det som jag har levt i en bubbla. Lock för båda öronen och stopp i näsan. Förkylning. Kort och gott. Så irriterande så jag blir knäpp. Speciellt eftersom att min tinnitus blir instängd och därför högre, jag kan inte koppla bort den lika lätt som annars.
*Peppar, peppar* så har iaf febern kommit och gått för att inte komma tillbaka.
Detta har varit en av de tråkigaste helgerna på lääänge. Jag har i princip inte lämnat lägenheten alls. Gick till tvättstugan och tillbaka 3 ggr i lördags, det är allt. Annars har jag varit fångad här i lägenheten, instängd i min bubbla.

Efter mycket velande fram och tillbaka har jag beslutat mig för att vara hemma från jobb imorgon också. Velande eftersom jag känner mig som en bov för att vara hemma från jobb, jag känner mig så skyldig... vet inte varför men det är liksom inte okej att vara sjuk och så vet man hur jobbigt det blir för dem som är på jobbet. Men jag har ingen anledning att känna så.
För faktum kvarstår att jag inte är frisk. Bättre, visst. Men inte tillräckligt bra. Jag vill inte gå till jobbet en dag för tidigt och sen är man på ruta ett igen - och då måste man bara härda ut (har gjort så allt för många gånger).

Så imorgon blir det ännu en dag med soffa, filt och te med honung (detta trotts att jag inte gillar honung, men det gör underverk!).

Dessutom ska jag åka upp till Sthlm på tisdag så då gäller det att jag mår bra. Äntligen dags för konserten med Pink! Ska bli riktigt kul!!
Så nu håller vi tummarna för att nattens sömn och vilandet under morgondagen gör underverk!