För ett tag sedan skrev jag detta inlägget om att jag skulle börja tränna och att jag var trött på mig själv. Hur jag ser ut och mår...

Det började bra. Faktiskt.
Men sen blev jag sjuk och så fick jag nästa förkylning osv. Sen blev jag försoffad igen. Så handen på hjärtat så har jag nog knappt trännat detta året.
Men i lördags var jag faktiskt iväg och köpte trännings byxor och nya trännings skor.
Sen så har jag varit trött och haft annat för mig. Men ikväll small det till. Jag hade egentligen krypit upp i soffan, trött och sliten och såg fram emot en mysig tv-kväll.
Så efter lite skrattande till 2½ man zappade jag vidare. Bara skit. "Orkar jag tränna?" är tanken som dyker upp i huvudet. Så jag säger det till sambon "jag funderar på om jag skulle tränna lite en stund". Han hejjar på mig och jag rycker upp mig och bytar om.
I med mp3:n i öronen och siktar på 40 min, 45 om jag är duktig. Första 30 min är kämpiga sen får jag sånt jävlaranama. Så efter strax över 60 min av aerobic/dans börjar jag strecha. Härligt svettig och anfådd.

Om jag är stolt? Sjukt jävla stolt och så glad. Det känns underbart.
Dessutom var mina nya skor super sköna och mina knän tackar mig (har problem med knäna sedan länge).

Så hejja mig! Nu ska jag fortsätta med detta. Imorgon ska jag köpa måttband och mätta mig. Ta "förre" bilder och sen jävlar ska jag fortsätta vara duktig och svettas bort en massa kilon!